Reflektioner över den hittills gångna riksdagsperioden

05.11.2014 kl. 11:28
Under riksdagens plenifria vecka funderade jag över vad jag åstadkommit i riksdagen under de gångna tre och ett halvt åren. Hur många konkreta frågor kan jag peka på, där jag varit med och påverkat på riktigt? Jag är ganska säker på att om man frågar av en icke så politiskt intresserad österbottning så säger personen förmodligen att jag inte vet. Men nog har det “harvats” en hel, men i ärlighetens namn trodde jag nog att jag skulle ha kunnat påverka betydligt mera.

Under valperioden hittills har det varit två stora saker som dominerat hela riksdagsarbetet. Den första frågan var kommun- och strukturreformen som regeringen så gärna ville få till stånd, men det lyckades inte. Nu är det den aktuella social- och hälsovårdsreformen som är på tapeten, en reform som hela riksdagen varit ense om och därför sjösatt.  I dessa två stora reformförslag har nog inte den enskilda riksdagsledamoten haft mycket att säga till om. Båda reformerna handlar i grund och botten om att få bukt med landets skuldsättning och ekonomi, samt om hur vi skall få den offentliga sektorns ekonomi i balans. Tanken tycks vara att detta lyckas bäst genom att flytta beslutanderätten längre från invånarna som berörs. Alla som varit med i politiken vet vad beslutsångest är och ju längre du kommer från det du besluter om, ju lättare blir det. Det är därför jag tycker att man behandlar sanningen väldigt ovarsamt, när man på samma gång som man skapar ett större avstånd mellan kommuninvånarna och de ärenden man besluter om, talar om att man förbättrar och utökar demokratin. Jag tror att alla riksdagspartier som nu står bakom social- och hälsovårdsreformen kommer att köra igenom den före riksdagsvalet. Annars blir det den nya regeringen, som alla partier hoppas att få sitta i, som kommer att drabbas av beslutsångest när de efter valet på detta sätt skall förändra den demokratiska beslutsgången.


För mig och för SFP hade kommun- och strukturreformen varit ett bättre alternativ, då hade vi i alla fall haft möjlighet att känna någon som sitter och styr i den nya större kommunen och det mesta av vårdens pengar hade stannat i den egna regionen. Social- och hälsovårdsreformen dränerar nu i stället kommunerna på pengar, cirka 60 % av budgeterna kommer att skickas från de österbottniska kommunerna till Åbo.  Därifrån delas en stor del av summan för vård tillbaka ut till regionen. Då blir det givetvis ingen beslutsångest för politikerna och ingen beredningsångest heller, för då kommer vård och omsorg att produceras för de pengar Åbo fördelar och inget mer. Besluten har tagits på annat håll. Vad de återstående kommunerna och deras politiker och tjänstemän skall göra med den resterande 40 procenten av budgeten återstår att se.


Mina personliga bedrifter, som jag uppnått med hjälp av mina partikamrater och med hjälp av andra partiers politiker, kommer säkert att ventileras i valrörelsen likt även andra ledamöters bedrifter. Det lär nog därför finnas skäl att återkomma till ämnet flera gånger.

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00