Reflektioner över den hittills gångna riksdagsperioden

05.11.2014 kl. 11:28
Under riksdagens plenifria vecka funderade jag över vad jag åstadkommit i riksdagen under de gångna tre och ett halvt åren. Hur många konkreta frågor kan jag peka på, där jag varit med och påverkat på riktigt? Jag är ganska säker på att om man frågar av en icke så politiskt intresserad österbottning så säger personen förmodligen att jag inte vet. Men nog har det “harvats” en hel, men i ärlighetens namn trodde jag nog att jag skulle ha kunnat påverka betydligt mera.

Under valperioden hittills har det varit två stora saker som dominerat hela riksdagsarbetet. Den första frågan var kommun- och strukturreformen som regeringen så gärna ville få till stånd, men det lyckades inte. Nu är det den aktuella social- och hälsovårdsreformen som är på tapeten, en reform som hela riksdagen varit ense om och därför sjösatt.  I dessa två stora reformförslag har nog inte den enskilda riksdagsledamoten haft mycket att säga till om. Båda reformerna handlar i grund och botten om att få bukt med landets skuldsättning och ekonomi, samt om hur vi skall få den offentliga sektorns ekonomi i balans. Tanken tycks vara att detta lyckas bäst genom att flytta beslutanderätten längre från invånarna som berörs. Alla som varit med i politiken vet vad beslutsångest är och ju längre du kommer från det du besluter om, ju lättare blir det. Det är därför jag tycker att man behandlar sanningen väldigt ovarsamt, när man på samma gång som man skapar ett större avstånd mellan kommuninvånarna och de ärenden man besluter om, talar om att man förbättrar och utökar demokratin. Jag tror att alla riksdagspartier som nu står bakom social- och hälsovårdsreformen kommer att köra igenom den före riksdagsvalet. Annars blir det den nya regeringen, som alla partier hoppas att få sitta i, som kommer att drabbas av beslutsångest när de efter valet på detta sätt skall förändra den demokratiska beslutsgången.


För mig och för SFP hade kommun- och strukturreformen varit ett bättre alternativ, då hade vi i alla fall haft möjlighet att känna någon som sitter och styr i den nya större kommunen och det mesta av vårdens pengar hade stannat i den egna regionen. Social- och hälsovårdsreformen dränerar nu i stället kommunerna på pengar, cirka 60 % av budgeterna kommer att skickas från de österbottniska kommunerna till Åbo.  Därifrån delas en stor del av summan för vård tillbaka ut till regionen. Då blir det givetvis ingen beslutsångest för politikerna och ingen beredningsångest heller, för då kommer vård och omsorg att produceras för de pengar Åbo fördelar och inget mer. Besluten har tagits på annat håll. Vad de återstående kommunerna och deras politiker och tjänstemän skall göra med den resterande 40 procenten av budgeten återstår att se.


Mina personliga bedrifter, som jag uppnått med hjälp av mina partikamrater och med hjälp av andra partiers politiker, kommer säkert att ventileras i valrörelsen likt även andra ledamöters bedrifter. Det lär nog därför finnas skäl att återkomma till ämnet flera gånger.

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40