Mer medel till Ålands sjöräddningssällskap

12.11.2014 kl. 14:44
Riksdagsledamot Nauclér vill se mer medel till Ålands sjöräddningssällskap.
Riksdagsledamot Nauclér poängterade i riksdagens plenum förra veckan, då förslaget att avskaffa lästavgiften var upp till första behandling, att Ålands sjöräddningssällskap i fortsättningen måste få tillräckligt med medel från finska staten så att de täcker de kostnader de har med tanke på att man utför hela 10 % av alla sjöräddningsuppdrag i Finland. Eftersom lästavgiften nu kommer att försvinna kommer de sammanslutningar som fått stöd genom lästavgiften få det från olika ministerier. Bakgrunden till att avskaffa lästavgiften är att den anses föråldrad och uppfyller inte kraven i grundlagen.

De medel som inkommit genom lästavgiften har använts för välfärdsverksamhet till förmån för verksamma sjömän samt för främjande av sjöräddningsverksamheten. De som har fått ta del av detta stöd är bland annat Ålands sjöräddningssällskap, ett stöd som har varit en viktig del av deras finansiering. Sjöräddningssällskapet har 2006-2012 fått ett understöd som varierat mellan 9 650 och 20 704 euro.

Det första utkastet till förslaget att upphäva lagen om lästavgift innebar att alla organisationer som fått stöd genom lästavgiften skulle kompenseras med andra medel - förutom Ålands Sjöräddningssällskap, som skulle lämnas utan finansiering. Det var beklämmande och orättvist. Nu är förslaget ändrat så att Ålands sjöräddningssällskap för år 2015 får 12 000 euro från inrikesministeriet, vilket såklart är glädjande. Men summan är inte tilläcklig enligt riksdagsledamot Nauclér:

Ålands Sjöräddningssällskap bedriver samma verksamhet som Finlands Sjöräddningssällskap. Av de sjöräddningsuppdrag som registrerats inom landet utför Ålands sjöräddningssällskap cirka 10 procent - det gäller antalet räddade, utryckningar, sjöräddare och stationer - och följaktligen borde de också få 10 procent av den summa som föreslagits för Finlands Sjöräddningssällskap eller drygt 24 000 euro, alltså dubbelt mot vad som föreslås, påpekar Nauclér i sitt anförande.

De anslag som delas ut till Ålands sjöräddningssällskap borde höjas i relation till den sjöräddningsverksamhet de faktiskt utför.

Jag hoppas att inrikesministeriet tar den här frågan på allvar och rättar till detta missförhållande, fastlår Nauclér

Under samma plenum kommenterade även Nauclér ändringen av självstyrelselagens 30 § som var uppe till remissdebatt. Lagändringen är teknisk, men ger en bra lektion i hur Ålands självstyrelse fungerar.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00