Statsrådets principbeslut om Fennovoima

03.12.2014 kl. 15:00


Svenska riksdagsgruppens gruppanförande 3.12 2014, Lars Erik Gästgivars

Värderade talman,

En klar majoritet – 14 mot 2 – i ekonomiutskottet säger ja till Fennovoimas anhållan om att bygga ett kärnkraftverk i Pyhäjoki. Själv hör jag till dem som står bakom utskottets betänkande.

Däremot vill jag genast göra det klart att majoriteten i Svenska riksdagsgruppen, med olika motiveringar, kommer att rösta nej till Fennovoimas anhållan. I mitt gruppanförande kommer jag därför att framföra gruppmajoritets åsikter i denna fråga, även om de avviker från min egen ståndpunkt.

Inom Svenska riksdagsgruppen finns de som konsekvent har motsatt sig en utbyggnad av kärnkraften. Utöver säkerhets- och andra aspekter hänvisar kärnkraftsmotståndarna till att ekonomiska incitament för att starkt utveckla teknologin för förnybara energikällor saknas i ett läge där tyngdpunkten för investeringar fokuserar på kärnkraften.

Flera i vår riksdagsgrupp, som tidigare har röstat för en utbyggnad av kärnkraft, är uttryckligen kritiska till Fennovoimaprojektet. De anser att målsättningen att minska Finlands beroende av rysk energi inte uppfylls. Andra motiverar sitt nej med att det är oklokt att etablera kärnkraft i en ny region i landet.

 

Över lag anser Svenska riksdagsgruppen att ekonomiutskottets betänkande borde ha problematiserat att man i detta geopolitiska läge, där EU har infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland, väljer ryska Rosatom som reaktorsleverantör.

 

Värdera talman,

Svenska riksdagsgruppen vill lyfta fram den parlamentariska klimat- och energipolitiska kommitténs slutsatser. En av de viktigaste slutsatserna är att det finns potential att år 2050 täcka upp till 60 procent av Finlands energibehov med inhemsk förnybar energi. Men det förutsätter en medveten politik som även präglas av åtgärder för att öka energieffektiviteten i hela samhället.

Också jag vill ställa frågan: Har vi gjort tillräckligt för att de förnybara naturresurserna som bioenergi, vind och sol ska få den plats de förtjänar i vår energipolitik? I jämförelse med Sverige, Danmark och Tyskland ligger vi på tok för långt efter i den teknologiska utvecklingen åtminstone när det gäller de två sistnämnda.

Min övertygelse är att solenergin är den naturresurs som det lönar sig att satsa på när vi tänker på framtiden. Experterna är rörande eniga om det. Vasaregionens energikluster är på god väg och satsar stora miljonbelopp på utveckling.

Det finns potential, men har vi i Finland förstått detta? Den frågan har jag ställt tidigare, men gör det igen.

Utvecklingen av den finländska bioekonomi- och cleantechsektorn till en global framgångsnisch med nya exportmöjligheter kräver också målmedvetna politiska beslut och en hemmamarknad för produkterna.

 

Värderade talman,

I Perus huvudstad Lima har denna vecka inletts ett klimatpolitiskt toppmöte. Ett av de största bekymren är att få till stånd en hållbar global överenskommelse som minska koldioxidutsläppen.

Finland har orsak att vara självkritisk. I vår energipolitik har vi inte i önskvärd grad lyckats minska beroendet av kolkraft. Alternativa inhemska förnybara energikällor har inte utvecklats i tillräcklig stor utsträckning. Den kraftiga förseningen av kärnkraftbygget Olkiluoto 3 – den nya reaktorn skulle ju ersätta kolkraftsberoendet – har varit till stor nackdel för vår energipolitik. En liknande grov tidtabellsförsening har vi inte råd med när det gäller Fennovoima.

Personligen omfattar jag ekonomiutskottets synsätt där man utgår från att kärnkraften inte utesluter andra miljövänliga produktionsformer, utan kärnkraften kompletterar Finlands energipalett.

Enligt ekonomiutskottets betänkande kommer det till år 2030 finnas ett tilläggsbehov av elproduktion som motsvarar omkring 40 terawattimmar. Fennovoima täcker inte mera än cirka 9 terawattimmar av detta behov. Siffrorna visar att utbyggnaden av kärnkraften inte eliminerar behovet att utöka användningen av förnybar energi.

Det som vi alla är eniga om är att det behövs mera energieffektiva och energismarta lösningar. Vi behöver nya innovationer och öppna upp för en mer spridd och mångsidig elproduktion. Det är nödvändigt för att vi ska kunna höja självförsörjningsgraden på ett miljömässigt hållbart sätt.

Svenska riksdagsgruppens majoritet kommer att rösta mot ett kärnkraftslov för Fennovoima, och jag respekterar deras åsikt, men delar den inte, vilket förstärks av Fortums beredskap att bli storägare i Fennovoima.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30