Statsrådets principbeslut om Fennovoima

03.12.2014 kl. 15:00


Svenska riksdagsgruppens gruppanförande 3.12 2014, Lars Erik Gästgivars

Värderade talman,

En klar majoritet – 14 mot 2 – i ekonomiutskottet säger ja till Fennovoimas anhållan om att bygga ett kärnkraftverk i Pyhäjoki. Själv hör jag till dem som står bakom utskottets betänkande.

Däremot vill jag genast göra det klart att majoriteten i Svenska riksdagsgruppen, med olika motiveringar, kommer att rösta nej till Fennovoimas anhållan. I mitt gruppanförande kommer jag därför att framföra gruppmajoritets åsikter i denna fråga, även om de avviker från min egen ståndpunkt.

Inom Svenska riksdagsgruppen finns de som konsekvent har motsatt sig en utbyggnad av kärnkraften. Utöver säkerhets- och andra aspekter hänvisar kärnkraftsmotståndarna till att ekonomiska incitament för att starkt utveckla teknologin för förnybara energikällor saknas i ett läge där tyngdpunkten för investeringar fokuserar på kärnkraften.

Flera i vår riksdagsgrupp, som tidigare har röstat för en utbyggnad av kärnkraft, är uttryckligen kritiska till Fennovoimaprojektet. De anser att målsättningen att minska Finlands beroende av rysk energi inte uppfylls. Andra motiverar sitt nej med att det är oklokt att etablera kärnkraft i en ny region i landet.

 

Över lag anser Svenska riksdagsgruppen att ekonomiutskottets betänkande borde ha problematiserat att man i detta geopolitiska läge, där EU har infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland, väljer ryska Rosatom som reaktorsleverantör.

 

Värdera talman,

Svenska riksdagsgruppen vill lyfta fram den parlamentariska klimat- och energipolitiska kommitténs slutsatser. En av de viktigaste slutsatserna är att det finns potential att år 2050 täcka upp till 60 procent av Finlands energibehov med inhemsk förnybar energi. Men det förutsätter en medveten politik som även präglas av åtgärder för att öka energieffektiviteten i hela samhället.

Också jag vill ställa frågan: Har vi gjort tillräckligt för att de förnybara naturresurserna som bioenergi, vind och sol ska få den plats de förtjänar i vår energipolitik? I jämförelse med Sverige, Danmark och Tyskland ligger vi på tok för långt efter i den teknologiska utvecklingen åtminstone när det gäller de två sistnämnda.

Min övertygelse är att solenergin är den naturresurs som det lönar sig att satsa på när vi tänker på framtiden. Experterna är rörande eniga om det. Vasaregionens energikluster är på god väg och satsar stora miljonbelopp på utveckling.

Det finns potential, men har vi i Finland förstått detta? Den frågan har jag ställt tidigare, men gör det igen.

Utvecklingen av den finländska bioekonomi- och cleantechsektorn till en global framgångsnisch med nya exportmöjligheter kräver också målmedvetna politiska beslut och en hemmamarknad för produkterna.

 

Värderade talman,

I Perus huvudstad Lima har denna vecka inletts ett klimatpolitiskt toppmöte. Ett av de största bekymren är att få till stånd en hållbar global överenskommelse som minska koldioxidutsläppen.

Finland har orsak att vara självkritisk. I vår energipolitik har vi inte i önskvärd grad lyckats minska beroendet av kolkraft. Alternativa inhemska förnybara energikällor har inte utvecklats i tillräcklig stor utsträckning. Den kraftiga förseningen av kärnkraftbygget Olkiluoto 3 – den nya reaktorn skulle ju ersätta kolkraftsberoendet – har varit till stor nackdel för vår energipolitik. En liknande grov tidtabellsförsening har vi inte råd med när det gäller Fennovoima.

Personligen omfattar jag ekonomiutskottets synsätt där man utgår från att kärnkraften inte utesluter andra miljövänliga produktionsformer, utan kärnkraften kompletterar Finlands energipalett.

Enligt ekonomiutskottets betänkande kommer det till år 2030 finnas ett tilläggsbehov av elproduktion som motsvarar omkring 40 terawattimmar. Fennovoima täcker inte mera än cirka 9 terawattimmar av detta behov. Siffrorna visar att utbyggnaden av kärnkraften inte eliminerar behovet att utöka användningen av förnybar energi.

Det som vi alla är eniga om är att det behövs mera energieffektiva och energismarta lösningar. Vi behöver nya innovationer och öppna upp för en mer spridd och mångsidig elproduktion. Det är nödvändigt för att vi ska kunna höja självförsörjningsgraden på ett miljömässigt hållbart sätt.

Svenska riksdagsgruppens majoritet kommer att rösta mot ett kärnkraftslov för Fennovoima, och jag respekterar deras åsikt, men delar den inte, vilket förstärks av Fortums beredskap att bli storägare i Fennovoima.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 10.11.2010

Gruppanförande i remissdebatten om förslaget till fjärde tilläggsbudget för 2010 och komplettering till budgetförslaget för 2011
11.11.2010 kl. 14:12

Metropolpolitik

I Svenska akademiens ordlista står det att metropol betyder huvudstad eller storstad. Under de senaste åren har ordet metropol blivit ett begrepp i den politiska debatten som ofta förknippats med en vilja eller ett tryck att från statens håll öka styrningen i Helsingforsregionen.
09.11.2010 kl. 15:06

Gruppanförande 27.10.2010

Gruppanförande i debatten om den ekonomiska politiken inom Europeiska unionen och euroområdet
29.10.2010 kl. 12:55

Gruppanförande 20.10.2010

Gruppanförande i debatten om en internationell livsmedelsstrategi
20.10.2010 kl. 15:50

Gruppanförande 13.10.2010

Gruppanförande i aktualitetsdebatten om målen för den grundläggande utbildningen
13.10.2010 kl. 15:30

Gruppanförande 12.10.2010

Gruppanförande i interpellationsdebatten om rening av avloppsvatten i glesbygden
12.10.2010 kl. 15:35

GRUPPANFÖRANDE 29.9.2010

Gruppanförande i debatten om Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i EU:s militära krishanteringsinsats Eunavfor Atalanta
05.10.2010 kl. 09:05