Intensiva dagar med många viktiga lagförslag

08.12.2014 kl. 10:00
Vi mänskor har förmågan att anpassa oss till omständigheterna. Som minister är jag van med långa arbetsdagar och intensiv takt i beslutsfattandet. Den gångna veckan har inte varit något undantag. Tvärtom!

Riksdagen gav 4 december som den dag de sista lagförslagen under den här valperioden ska ges, för att riksdagen ska hinna behandla dem. Deadlinen har satt press på arbetet. Men vi har lyckats bra och i torsdags godkände statsrådet några mycket viktiga lagförslag som beretts på justitieministeriet under min ministerperiod.

 

Främjandet av det teckenspråkigas rättigheter tog ett mycket viktigt steg framåt då statsrådet godkände förslaget till teckenspråkslag. Genom lagen vill vi öka myndigheternas kännedom om teckenspråken och de teckenspråkiga som en språklig och kulturell minoritet. Språket är en viktig del av varje människas identitet. Därför var det också jätteviktigt att teckenspråkslagen, omfattar såväl det finska som det finlandssvenska teckenspråket. Det finlandssvenska teckenspråket har redan länge varit ett särskilt hotat språk, som idag talas av ca 300 personer. Justitieministeriet kommer därför också att inleda en utredning om helhetssituationen för det finlandssvenska teckenspråket.

 

Regeringen godkände också förslaget om införande av en brottsofferavgift. Enligt förslaget ska en myndig person som döms för ett brott för vilket det strängaste straffet är fängelse vara skyldig att betala en brottsofferavgift. Avgiften är 40 € om det strängaste straffet är fängelse i högst sex månader och 80 € om det strängaste straffet är fängelse i över sex månader. Genom avgiften kan man årligen samla in ca 4,5 miljoner euro. Medlen kunde t.ex. användas för att stöda en dygnet runt jourtelefon för personer som utsatts för våld. I Sverige har man en längre tid haft ett liknande system. Tanken är helt enkelt att den som döms för brott, ska delta i finansieringen av de stödtjänster som brottsoffren behöver.

 

En principiellt viktig fråga om möjligheten att förvandla böter till fängelse, tog också stora kliv framåt i veckan. Vi har haft ett otillfredsställande system som nu rättas till.  Sedan år 2008 har inte böter som skrivits ut av polisen kunnat omvandlas till fängelse, enbart böter dömda av domstol. Det har lett till situationer, där personer som gjort sig skyldiga till exempelvis upprepade snatterier, och är medellösa, i praktiken gått utan straff och kunnat fortsätta på samma sätt. Nu ändrar vi på det, så att det nu bli möjligt att förvandla ett bötesstraff till fängelse i de fall då en person som upprepade gånger dömts till böter och kan anses visa likgiltighet för lagen. Många av dessa mänskor behöver drogrehabilitering. Målet ska också vara att föra in dem i rehabiliterande åtgärder.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00